En blogg från Högskolan i Borås

fredag 18 december 2009

Servitut





Ett servitut kan ge innehavaren (den härskande fastigheten) rätt att använda någon annans mark (den tjänande fastigheten) för ett visst ändamål. Ett servitut kan också inskränka en persons rätt att använda sin fastighet. Kraven för ett giltigt servitut har nyligen belysts av Högsta Domstolen.

Målet gällde ett servitut upplåten av tomträttshavaren till fastigheten Bränneriet 6 (den tjänande fastigheten) till tomträttsvaren till fastigheterna Bränneriet 4 och 7 (de härskande fastigheterna). På Bränneriet 6 fanns en kontorsbyggnad med en takterrass om 650 m2. Fastigheterna Bränneriet 4 och 7 var bebyggda med bostadshus upplåtna med bostadsrätt. Servitutet gav innehavarna av bostadsrätterna rätten att använda takterrassen som uteplats och koloniland. Tomträttshavaren till Bränneriet 6 menade att servitutet var ogiltigt eftersom det hindrade om- och tillbyggnader rörande byggnadens tak. Ett servitut får inte innebära att den tjänande fastigheten i sin helhet tas i anspråk vid utövandet av servitutet. Servitut får endast ge rätt till ett begränsat ianspråktagande. HD ansåg att det aktuella servitutet utgjorde ett begränsat ianspråktagande eftersom tomträttshavaren till Bränneriet 6 hade full tillgång till byggnaden under taket. De övriga kraven på ett giltigt servitut, att det främjade ett ändamålsenlig markanvändning och att ändamålet är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten var också uppfyllda. Servitutet var därför giltigt.

Servitut är ett händigt men ofta förbisett verktyg i fastighetskonsultens verktygslåda och kan användas med fördel till exempel när en fastighetsägare överväger att stycka av en del av sin fastighet men vill kunna använda styckningslotten på ett visst sätt eller hindra styckningslotten från att användas på ett visst sätt.

Har Ni någon erfarenhet av ett servitut som löste ett problem vid en fastighetsöverlåtelse eller servitut med en någorlunda udda utformning?
Högsta domstolen, dom meddelad den 29 oktober 2009, mål T 2375-05